Klockan 17.30 kom vi tillbaks till sunderbyn. Kabbe hade kört som en dåre och jag var skit irriterad, ju fortare han körde ju ondare gjorde värkarna tyckte jag! Tror även att jag skrämt Josse för livet när hon såg hur ont jag hade.. Kabbe sprang och hämta en rullstol, men hur fan kunde han tro att jag skulle sitta stilla i en stol när jag knappt kunde andas för jag hade så ont?! Smärtan var som mensvärk runt hela neder magen och ryggen. En smärta man inte på något sätt kan ta sig från. Vi blev mottagna av den onda barnmorskan, som drygt bad oss gå in på rummet vi fått på förlossningen. Hängde över kabbe och kved i smärta. BM sa att hon var tvungen göra en undersökning, innan jag kunde få lustgas. Hon koppla på ctg och börja undersöka hur pass öppen jag var. Efter nån minut så klara jag inte av att hon kände så jag skrek att hon skulle sluta. Var då 5cm öppen. Men ikket, vilket resulterade i att den onda BM fick en spark i magen. Hon blev såklart skit sur! Hon snäste åt mig att de där var ju inte så smart, för jag måste stoppa fast elektroden på barnets huvud. Men hon gav mig iallafall den där jävla lustgasen och de tog bort smärtan lite för man hade nått annat att fokusera på än smärtan. 
Allt blev ganska luddigt men smärtan var fortfarande hemsk. Hade inte hunnit prata nått om smärtlindring så när dom fråga om jag ville ha epedural (ryggbedövning) så svara jag bara ja. BM gick och ringde efter nerkosläkarn som kom hyfsat snabbt vad jag minns. Kikade lite på han och fick som för mig att ha var snygg, kabbe berätta dock efter att han var ganska gammal och inte snygg! Fick lägga mig på sida och kura ihop mig. Då lösna masken till lustgasen och jag blev grymt förbannad. Kabbe fick fixa den så fort han kunde och efter de så andades jag så mycke i den att allt blev svart och jag hörde ett svagt ljud som ökade i hastighet ju mer jag andades. Haha var i en helt annan värld verkligen! Men den gjorde verkligen underverk, de tog bort den hemska smärtan i magen/ryggen och kände mig nu istället bajsnödig varje gång de kom en värk. Dom gjorde en ny undersökning och var nu 8cm öppen. Fick vända mig om och luta mig över sängryggen och stå på knä. Varje värk som kom kändes som man var riktigt hård i magen och tryckte på av sig själv neråt, och avslutades som att "bajset" äntligen kom ut. Vissa gånger kom de nog bajs oxå men de var inget man la mörke till. Kände av de nångång men BM var ofta och tvätta. Bajsa ner mig var det jag hade varit mest orolig för men just då brydde jag mig inte, de gick som inte att stoppa. Kabbe märkte då inte ens av de! 
De blev äntligen skiftbyte och dom "onda" byttes ut mot två änglar! Är så ontroligt nöjd med dom som kom in. Var då 10cm öppen och de var dags att börja knysta. Provade knysta några gånger medans jag fortfarande stod upp men blev tillslut för trött för att stå så jag la mig på sidan och fick ha ena benet uppe på en ställning. Lustgasen som hittills hade varit min bästa vän, ville dom nu ta ifrån mig. Och de tog ett tag innan jag lät dom! När varje värk börja så fäste jag blicken i kabbe och fick ta tag i mitt eget ben och pressa allt jag kunde, ta ett snabbt andetag och pressa igen. Kunde knysta mellan 3-5 ggr på varje värk. Var väldigt tung i benet av epd så kabbe fick hjälpa mig att hålla upp de. Efter en hel del värkar så bad dom mig andas igenom en hel värk. Vilket gick förvånansvärt bra. Och tillslut kände jag en ström av vatten och att huvet kom ut. Fick börja knysta igen, gick några värkar och plötsligt söger dom åt mig att vända mig snabbt på rygg! Tankarna hann vandra iväg till dom värsta senariumen. En extra BM som kommit in på slutet trycker på min mage medans jag knystar, och de gjorde så jävla ont att jag bara skrek rakt ut! Smärtan var inte mellan benen utan för att hon träck på magen! Hörde bara ett blup Och kände nå slemmigt for ut. Fick se henne lite snabbt innan dom la ner henne och tryckte lite på magen igen, och ut kom moderkakan. Kändes nästan inget när den kom. Låg bara och kollade på Kasper och tror jag fråga om de verkligen var en tjej. Fick upp henne på magen och Kasper fick klippa navelsträngen. Allt var helt overkligt, visste inte om de var på riktigt eller inte. Hon vägdes och mättes innan jag fick tillbaks henne. Både kabbe och skjöterskan kolla förvånat på varann när dom såg att de stod 4840g. Fick ta bedövning för att dom var tvungen sy några stygn. Var inte så jätte skönt att dom höll på där nere judt då! Blev 4 innerstygn och 3 yttre "skönhetsstygn".Min ängel var äntligen här, kl22.23 4840g tung och 54cm lång. Efter 6 timmars förlossning. Varav 50 minuters knystarbete.